chapter ten?
Vill ni ha chapter ten behövs 3+ kommentarer ;)
Chapter nine
jag hade kommit hem från psykhemmet och det var
2 dagar senare
Idag var det måndag. Jag duschade, tog på mig ett par jeans, ett linne, mina converse och min skinnjacka.
Jag skulle precis öppna dörren när jag kände en hand på min axel.
- Where do you think you're going when the house is'nt cleaned? röt min far.
- To t-the school, stammade jag fram.
- Forget it, bitch. You'll stay home and you WILL clean the house, or else.. sa han med den mest hotfulla rösten han kunde ha.
- Or else? sa jag lite självsäkrare, mest för att jag var irriterad.
Han höjde knytnäveln och gav mig ett slag på näsan.
Jag kände hur blodet började rinna från min näsa.
- What the hell?! utbrast jag.
Inget svar fick jag nu heller, bara ett till slag. Den här gången träffade han mitt ena öga.
Jag skrek högt, tog min väska och småjoggade till skolan.
När jag kom fram insåg jag att min lektion, som var matte, hade börjat för fem minuter sedan, men jag tänkte inte gå på den. Jag skulle vänta tills nästa lektion, jag tror att det är musik vi har då, med Liams klass.
- Melissa?
Jag hoppade till när Liam satte sin hand på min ena axel, där min pappa hade bränt mig med en cigarett, vilket hade gett mig ett brännsår.
Jag vände mig om.
- Omfg, did your father do this to?! nästan skrek Liam ut.
- No, the santa did, muttrade jag och gick därifrån.
en timme senare på mattelektion
- So we're going to write a song, and we are going to work in small groups with three persons in one, sa musikläraren.
Folk buade från alla håll
Sen fortsatte hon att prata.
- Niall, you're going to work with Katy and Hanna. Zayn and Harry will be working with Emma. Josh, Louis and Ashley, you will making a good team. Perrie and David will work together with Leyla. And last and least, Liam and Melissa who will have their little own group.
Jag hörde '' poor liam'' överallt.
Vi jobbade på dem fyrtio minuterna som vi hade på oss men vi kom ingenstans, kan ju bero på att vi knappt pratade med varandra.
- Liam, Melissa? How far have you come? sa musikläraren när vi bara hade fem minuter kvar.
Hon kollade på vårt papper, som var tomt.
- You have to do this at home, i think, sa hon och gick sedan vidare till nästa grupp
- Ermh, if you want, we can do it at my place after school? erbjöd Liam.
- Whatever. svarade jag.
- We'll meet outside the schools main entrance?
- Yeah, sure, sa jag som svar.
FÖRLÅT!!
Förlåt för dålig uppdatering, men det kommer inatt/imorgon bitti. Kan vi få några kommentarer eller?
Chapter eight
Chapter seven
När killarna vägrade ge tillbaka min tröja gav jag upp.
- Okay, I'll give up. You guys are so pervert, you don't even give my shirt back, holy shit.
Dem blev ganska chockade utav mitt svar, och utan att tänka kastade Harry tillbaka tröjan till mig, jag blickade dem snabbt innan jag drog över tröjan över huvudet och tog min väska över axeln, och knuffade till Liam hårt i sidan när jag gick förbi. När jag var utom räckhåll skyndade jag på, jag började springa. Medans jag sprang kollade jag på klockan, 13.35. Min lektion hade börjat för fem minuter, och jag hade redan blivit sen så många gånger.
- You're late again, what's your reason this time? Muttrade våran biologi lärare.
- Some idiots took my shirt. Jag blängde mot en av tjejerna som varit en av dem.
- Why did they do that?
- Probably because they're stupid, pervert idiots that wanted to see my body.
- Wait, was it boys in your fit room? Hon kollade misstänksamt mot mig, och jag förberedde mitt svar.
- No, no boys, just pervert girls. Och med det svaret satte jag mig vid min bänk.
Under lektionen hörde jag viskningar som innehöll mitt namn, men det struntade jag i. Jag måste tänka på mina studier om jag skulle kunna flytta hemifrån tidigt.
riiiing
äntligen, jag tog min väska runt armen och skyndade ut ur klassrummet, när det var tomt i korridoren föll jag plötsligt ner mot marken. Jag kollade upp, och tydligen var det inte tomt för där stog tjejerna som hade höllt på i omklädningsrummet.
- What's your problem whore? Sa hon kaxigt åt mig.
Jag reste mig upp och borstade av mina ben.
- You know I have a name, right? Jag höjde mitt ena ögonbryn mot henne och hon suckade.
Innan jag hann reagera fick jag ett slag rätt i näsan, och ett vid ögat.
Jag skrek rätt ut av smärta, och placerade handen mot mitt huvud som det nu rann blod från.
- YOU STUPID BITCH! LOOK WHAT YOU'VE DONE! Skrek jag högt åt henne.
Jag var inte den blyga typen, precis tvärtom.
Så jag slog tillbaka, jag knöt ihop min knytnäve och drämde till henne vid kinden.
Men eftersom att dem var fyra stycken, hade jag ingen chans. Slagen kom i magen, i huvudet. Jag började se suddigt, och trillade ner på golvet.
- Hey, Liam look what the girls do with your girlfriend. Sa Niall med betoning på girlfriend.
Jag räckte retsamt fingret mot honom, men när jag vände mig om för att kolla såg jag att det var Melissa.
Jag skyndade mig fram och började skrika på Katy.
- What the fuck are you doing? Don't you get enough attention at home? Oh I forgot, no one wants to give bitches like you attention.
Jag kände en arm på min axel, och vände mig om för att se Harry.
- Ey man, take it chill.
- Go and fuck yourself Harry, this is not off your business! Spottade jag fram.
- So Liam, It's your business? Told you he liked her. Sa sedan Zayn spydigt.
Tjejerna fnissade, och gick sedan iväg och lämnade Melissa att ligga kvar.
Jag var tvungen att tänka på mitt rykte igen, och lät henne ligga kvar. Hon såg inte så skadad ut, och hon började vakna upp.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
3+ för nästa kapitel? :')
Chapter six
Måndag idag, vilket innebar skola. Under dem senaste nätterna hade jag sovit på sjukhuset.
Under idrotten, som vår klass hade med Liams klass, hade ingen gjort något ''dumt'' mot mig, förrän fem tjejer som går i Liams klass började hålla på ..
Den ena tjejen puttade mig så att jag ramlade.
- Look what we got here, a simpe loser, sa hon, och de flesta skrattade.
Jag reste mig upp och försökte gå där ifrån, men en annan tjej stoppade mig.
- Where do you think you're going? we've just began.
Jag märkte att Katy, mitt ex, och hennes ''gäng'' hade börjat hålla på med Melissa.
- You really think that your body looks good? huh, sweetheart, that's pathetic.
hörde jag Katy säga.
- Excuse me?
svarade Melissa , Katy.
- Oh, you did'nt hear me? I said that you should stop acting like a whore. It really does'nt work.
sa Katy kaxigt tillbaks.
Jag fattade inte vad Melissa hade gjort alla. Hon förtjänade inget av det hatet hon fick. Jag tog ett steg men ångrade mig direkt.
Försvarar jag Melissa så kommer mitt rykte förstöras, det fick bara inte hända. Men Melissa.. hon borde inte behöva stå ut med allt detta.
Men så länge dem inte skadar henne så håller jag mig utanför.
Idrottslektionen var slut och jag stod i duschen. När jag kom ut i omklädningsrummet igen så var min tröja borta.
Alla de andra tjejerna var klara, och stod och flinade, vissa fnittrade.
Jag kollade ilsket på Hanna, en av Katys vänner, som försökte hålla sig för skratt.
- What? and by the way, should'nt you start to get dressed? next lesson is in ten minutes? sa Hanna, med ett stort flin.
Därefter gick alla andra, de lämnade dörren öppen.
Plötsligt kom fem killar in.
Jag visste vilka de var eftersom att alla snackar om dem. Och jag brukar se och höra dem i korridorerna, och jag hade ju faktiskt snackat med tre av dem.
Killarna som nu stod framför mig var Niall, Zayn, Harry, Louis och Liam..
- Hello, Melissa, right? Love your body! sa Louis.
Jo men hej, har står jag i jeans och bh..
- Sooo, the lessons start in 5 minutes, and here you are standing without this.
sa Zayn, han höll upp min tröja.
- Please give it to me, please!
sa jag stressat.
- How about no? i tought girls like you liked to be naked.
sa han och flinade stort.
- Zayn, just give it.
var allt Liam han säga innan de andra killarna kollade förvånat på honom.
- What were you about to say? sa Niall.
- Nothing, sa Liam och gav mig blickar som sa '' im sorry '' .
Chapter five
Jag satt i väntrummet och stampade otåligt med fötterna i marken, jag hade aldrig gillat att vara i sjukhus.
Bara synen av människor gjorde mig nervös, jag ville bara bort. Men jag kunde inte svika Melissa.
Jag väcktes ur mina tankar när min mobil plingade till.
From Zayn
'' Where are u man?Party tonight remember...? ''
Fan också, jag ville inte lämna Melissa. Men mitt rykte var i detta fallet viktigare än henne, jag kände inte ens tjejen.
To Zayn
'' I'm on my way, wait for me outside? ;) ''
Jag reste mig upp ur soffan jag suttit i, och sträckte på mig lite lätt innan jag gick därifrån, mot festen.
När jag vaknade upp, kom jag först inte ihåg någonting, alltså ingenting. Sen sa det pang och alla mina minnen jag haft i livet snurrade runt, runt. Plötsligt fick jag svårt för att andas, jag hostade i hopp om att få tillbaka luften, men det blev bara värre. Jag blev omringade av massor av sjuksköterskor, men jag ville bara bort. Jag blundade så hårt jag kunde och försökte somna, men det gick inte med allt prat omkring mig.
Stay with us, Melissa.
It's gonna be okay.
Melissa can you here me?
Melissa, we're not dangerous, open your eyes.
It's okey sweetheart.
Till slut orkade jag inte mer och öppnade långsamt ögonen, och möttes utav en, två, tre, fyra, fem ögon som tittade ner på mig. Jag kom också på att jag borde ha varit borta länge nu och att min pappa, skulle vara riktigt arg när jag kom hem, ännu en andledning att inte komma hem.
Jag försökte i ett desperat försök att sluta ögonen igen, och somna. Men det gick inte.
några timmar senare
Jag vaknade, tittade mig omkring. Vita väggar, överallt.
Jag var ensam, var jag död? Men då kommer en mörk gestalt in i rummet, jag kan urskilja att det är en man, brunt hår. Jag ser nu att det är Liam, vad gör han här?
I feel so sorry for you. sade han, när han var precis över mig och kollade på mig.
You don't know how it is. mumlade jag tillbaka som svar.
Han nickade och satte sig på en stol bredvid mig.
Do you need anything? Water?
Jag kände hur det plötsligt stack till i halsen, och jag kände hur törsten tog över munnen, och nickade mot honom.
Han skyndade iväg, och kom efter någon minut tillbaka med ett vattenglas i handen.
Han räckte det över till mig, men när jag tog tag i det började jag skaka och höll på att tappa det, innan Liam fångade upp det.
Well, I can help you drink. Han flinade lite sött åt mig, sedan höll han vattenglaset nära min mun och jag klunkade i mig det som fanns.
Wow, you were thirsty, want some more? Han flinade ännu en gång, och jag kände mig obekvämd med det.
Jag nickade nej, som svar och han satte ner vattenglaset på bordet.
My dad, he will kill me! Jag kände hur gråten började i halsen, fast sen kom jag på det. Varför berättade jag allt för honom? Jag kände inte honom och han hade bara gjort dåliga saker mot mig, och så kom jag och tänka på det han sa. Att det fanns bilder på mig på internet. Swoosch sa det och plötsligt mindes jag James, svår att glömma menmen. Han var den enda som mot min vilja hade tagit nakenbilder på mig, fast det hade jag lådsas inte märkt. Jag hade varit ihop med honom i 3 år, 3år av misshandel och våldtäkt. Men vi flyttade, men han tyckte inte om det. Och blev fruktansvärt arg, det kan vara en orsak.
Jag blev trött utav allt tänkande, och utan att jag märkt det föll jag i en djup sömn.
Det var mörkt, jag var inte kvar på sjukhuset. Jag hade blivit hämtad av min pappa, men jag var.. Jag var ovanligt sömnig, drogad. Han slog mig, men jag kände ingen smärta. Liam stod där i sidan, han skrattade. Med alla andra i skolan, dem skrattade åt mig. Av att jag blev misshandlad av min egen pappa. Jag var naken, dem skrattade ännu mer. Och skrek elaka saker. Jag kunde inte skrika, hela mitt liv var en mardröm.
Jag vaknade, det var en dröm. Jag kollade mig omkring, bredvid mig satt Liam, han sov. Allt var alltså lugnt. Men jag ville inte sova, inte mer. Aldrig mer.
Chapter four
När jag kom hem, slängde jag väskan på golvet i hallen. Jag gick upp till mitt rum och tänkte på vad Liam hade berättat för mig.
Att någon hade spridit nakenbilder på mig, över hela internet?!
Mina tankar avbröts när min pappa slängde upp dörren.
- Where the hell have you been? You were supposed to clean the house! sa min pappa, som förmodligen var berusad.
- I've been in school, sa jag kort.
Han tog ett steg mot mig.
Jag reste mig upp. Han tog ett par till steg mot mig, sedan puttade han mig baklänges ner i sängen och började dra av mig mina kläder, sen hans egna.
Jag försökte inte göra motstånd, då jag visste att jag inte hade någon chans mot honom. Tårarna sprutade ut ur mina ögon. Jag visste vad som var påväg att hända.
Det var bara en sak som kretsade runt min hjärna. Jag kunde inte sluta tänka på henne. Melissa, med sitt vackra léende, de fina ögonen och det perfekta, långa håret. Att jag kramade henne, det ångrade jag inte för en sekund. Att ha armarna runt henne, att ha henne i min famn. Hennes underbara kropp.
Men hon var så smal!
Jag undrar vad som har hänt.
Inte för att vara så, men hennes kropp var helt perfekt på bilderna som var ute på internet, nu var den jävligt smal.
Skrämmande smal, tillochmed.
Och jag upptäckte ärr på hennes ben, armar, nacke osv..
Ärret i nacken var tydligen efter att hennes pappa hade kastat en öl flaska på henne, vilket var helt sjukt.
Jag bestämde mig för att gå en promenad.
När jag hade gått en bit så gick jag in i någon.
- Ey, watch it! sa jag surt och kollade upp.
När jag såg vem det var som jag hade gått in i, så ångrade jag genast det jag precis sa.
För framför mig stod.. Melissa, med ett blekt ansikte, röda ögon och massor av blod som bara rann. Hon vinglade rätt så mycket.
- Omg, Melissa, what has happened?! nästan skrek jag.
- My.. dad.. sa hon, innan hon föll ihop.
Två minuter senare anlände ambulansen.
Vad tycker ni?
Hej! Ett nytt kapitel kommer ut inom kort, så håll utkik efter kapitel fyra!
Vad tycker ni än så länge? om uppdateringen, längden av våra kapiteln, själva fanficen? Vad kan vi förbättra? Och har ni något tips om vad som kan hända i ff'n? Lämna en kommentar med din åsikt!
Chapter three
Nästa dag vaknade jag av att min pappa kom hem full, som vanligt alltså. Klockan var 07.00, det var en timme kvar tills skolan skulle börja. Jag tog en snabb dusch och tog sedan på mig ett par vita jeans, ett obey linne och en grå kofta. Jag sminkade mig och stack sedan hemifrån.
20 minuter senare
Jag stod och letade efter mitt svenskahäfte i mitt skåp när någon tog ur nycklarna ur nyckelhålet.
- Eyy? sa jag och vände mig om.
Där stod en kille och skrattade, han höll i mina nycklar, jag kände igen honom. Det var den långe killen med brunt hår. Han som hade ''förolämpat'' mig inför sina vänner.
- Oh, so the pornstar wants her keys back? sa han, och skrattade fortfarande.
- Seriously? Just give them back to me. sa jag och försökte ta tillbaks mina nycklar.
Han tappade nycklarna på golvet.
Jag böjde mig ner för att ta dem.
När jag hade tagit upp nycklarna så la jag märke till att han stirrade.
- W-what's that on your neck? stammade han fram.
- Oh, it's nothing, mumlade jag till svar.
- Tell me! sa han.
- My dad threw a beer bottle at me..
- Oh, Im sorry that I asked.
Han började gå. Efter någon meter vände han sig om och sa "By the way, I'm Liam".
tre timmar senare
Jag befann mig i matsalen. Jag tog min mat och gick och satte mig vid ett bord där ett par tjejer satt.
- What the hell makes you think that you can sit here, you ugly whore. Sa en blond tjej.
Jag ignorerade henne och började äta.
- Get the fuck out of here, there's no one who wants you here, fucking slut!
Sa en annan nu.
- What are you waiting for? Get away!
Nu kunde jag inte ta mer, jag gick fort ut ifrån matsalen. Medans tårarna rann nerför mina kinder sprang jag till den närmsta toan. Jag gick in och bara stod där. Jag tänkte på hur misslyckad jag var, och på att ingen vill ha mig.
När jag kom ut så stod Liam där.
- What happend? sa han.
- Nobody likes me, Im fat, ugly and disgusting. Sa jag.
- No you're not, who've said that? Undrade han.
- Everyone. My mom left me and my dad, because she thinks I am a shame to the family. And my dad? He takes drugs and abuses me. And everone else tells me how failed I am.
Utan att säga någonting, drog Liam in mig i en kram.
Melissa, hade precis berättat om sina föräldrar.
Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag kramade henne. Hon kramade mig tillbaka.
- Uhm, Melissa? sa jag utan att släppa taget om hennes kropp.
- Yes? sa hon med sin ljusa röst.
- There's someone who has been posting pictures of you, all over the internet. And on the pictures, you're naked.
- What?! svarade hon chockat.
Hon slet sig loss från mig, och sprang iväg.
Ni är bäst, men ni kan bli bättre. ;)
Hej! Det kommer strax upp ett nytt kapitel, men när jag tittade på statistiken såg jag att det var hela 49 visningar igår, och bara en kommentar, men vi säger tusen tack för att ni kollar!
Chapter two
Hon visste att när hon kom hem, skulle hennes pappa sova, det gjorde han alltid.
Tyst öppnade hon den röda dörren till det stora vita huset, den gav ifrån sig ett ljud.
knarr, jag stängde fort igen dörren och sparkade av skorna för att gå till mitt rum.
Mitt rum var nere i källaren, det var kanske inte drömrummet, men jag var väl nöjd.
Jag slängde väskan på golvet och kastade mig i sängen.
När jag bara legat och slappnat av ett tag, så kände jag hur min mage började kurra.
Jag reste mig ur sängen och gick med tysta steg upp i köket, med händerna hårt placerade mot handtagen på skåpen öppnade jag försiktigt. Ingen mat, jag kollade i kylskåpet, och dem andra ställena där det skulle kunna finnas mat. Ingen mat, ingen mat, ingen mat. Jag suckade högt, men förde handen mot munnen fort och var orolig för att jag varit för högljudd. När jag inte hört hur någon grymtat efter mig eller hört fotsteg, gick jag mot dörren och tog på min dunjacka och öppnade dörren, och stängde efter mig.
Eftersom vi bodde ganska nära byn, så tog jag den snabbaste vägen, som var genom skogen. När jag hade gått en bit hörde jag plötsligt röster, åh nej. Jag fortsatte gå men i lite raskare tempo, denna gången. Rösterna var inte lika tydliga längre, men av vad jag hörde var dem påväg mot det håll jag gick.
När jag äntligen såg öppningen av skogen andades jag ut tungt, och gick lite mer avslappnat.
Affären låg precis efter korsningen, och jag kom dit fort.
Ett högt diiingdong hördes när jag klev in genom dörren, med raska steg gick jag mot hörnan där bröd fanns, och snappade fort åt mig ett litet brödpaket i min stora dunjacka. Jag gick vidare mot pålägget, men eftersom jag hade en tjuga i fickan fick jag skuldkänslor och tog ett mjölkpaket och gick mot kassan.
- Hello, Mel.
- Eh, hello. När jag hörde hur mitt stämband började skaka, tog jag ett djupt andetag och koncentrerade mig på att inte verka för nervös.
Jag räckte fram min tjuga, och fick tillbaka växeln innan jag fort gick ut från affären.
Det bästa med att bo i en sån här liten by, är att småaffärerna inte har något larm om någon tar något, därför tar jag alltid härifrån.
Den enda andledningen till att jag tar saker är igentligen för att min pappa, inte ger mig mat, och jag måste själv få tag i pengar.
När jag gick hem ifrån affären, hände inget märkvärdigt och det gick ovanligt fort att ta sig hem.
När jag kommit innanför dörren, började min mage låta igen och jag gick in i köket för att ta fram mackorna. Jag tog fram en kniv och bredde ut smöret på mackorna, och la på pålägget som jag sedan tog med mig ner på rummet.
Jag gick fram till den spruckna spegeln och studerade mig själv. Orden upprepades i mitt huvud, hela tiden.
You're so ugly, people don't want you to exist, go fuck yourself, hope u die, ugly whore. Där sprack det.
Med tunga steg gick jag mot sängen, jag bara la mig ner. Och hoppades på att aldrig mer vakna upp.
Chapter One
Med hörlurarna hängandes runt halsen gick jag, mot den trista skolbyggnaden. Eftersom jag hade varit ny på en skola innan, var det likadant.
När jag kommit in på skolbyggnaden såg jag genast att det inte var likadant som på min förra skola, här var det grupper.
Jag tittade mig omkring och mumlade upp namnen på grupperna.
- The noobs, the neards, the sport neards, and ofcourse, the popular guys.
Efter att jag kollat mig omkring, gick jag fram till en kille med lockigt hår, han var riktigt söt om jag får säga det.
- Excuse me, do you know where I can find mrs. Smith? Jag såg genast på hans uttryck att det inte var ett snällt svar jag skulle få, jag skulle just vända mig om och gå då han började att prata.
- Are you Melissa? sa han med sin grova röst.
- Uhm, yes.. How do you know my name? Jag blev ganska förvånad då folk inte brukar vilja lära sig mitt namn, men detta var av en annan andledning.
- You have a really sexy body, you know. Han flinade till innan han blickade ner mot min kropp och vände sig hastigt om och gick iväg.
- Wow, you really helped me... Jag struntade i att fråga dem andra, eftersom jag förmodligen skulle få samma bitchiga svar som alltid, istället letade jag runt själv.
När jag tillslut hittade till lektionen, vändes alla blickar mot mig.
- You're late. Mrs. Smith's röst var väldigt pipig, om man hört den utan att se den skulle man kunna tro att hon var 12år.
- You can sit behind Zayn. Sa hon senare.
- Uuhh, who's Zayn? sa jag och kollade mot alla i klassrummet, för att se en reaktion men nej.
Mrs Smith pekade ner mot ett av borden längst ner och jag såg en kille med svart hår och snaggade sidor sitta där och titta rätt på mig, jag tittade tillbaka innan jag vek bort blicken och gick dit.
- Hey, you. I know you, are you that Melissa everybody's talking about?
- Eh yes, That's me. How do you know who I am? Jag blev genast förvirrad, och kom och tänka på det han killen med lockigt hår sagt imorse.
- I guess there's someone out there who doesn't like you. sa han och flinade hotfullt mot mig.
- Who? seriously Zen or whatever your name is. Jag kände att mina kinder började blossa till och sa tyst till mig själv få inte pms nu.
- It's Zayn.
- Can you answer my question?! det upprepades i mitt huvud om, och om igen. pmspmspms.
- Yea about that, maybe you should be more careful who's capture you.
jävla gåt-kille.
Jag reste mig fort när klockan ringde ut och skyndade mig igenom korridoren, detta hade jag övat på.
Var snabb, smidig och låt ingen vara före, så kommer du inte bli nertrampad.
När jag kommit fram till mitt skåp, började jag först undra om det var mitt, men sen såg jag mitt namn.
melissa, you stupid whore!! stupid attentionwhore. You're mom must be proud of you skank.
Det var min första fucking dag, och redan kommer allt hat.
Jag vände mig fort om och såg allas blickar.
- You don't have a TV at home, bitches? fräste jag fram.
- Wow, she can talk. Jag vände mig om för att se vem som sagt det och en lång kille, med brunt hår tittade rätt på mig. Alla skrattade åt hans spydiga kommentar och jag öppnade skåpet och tog mina grejer och stack.
